Carbon Action-gårdar, andra gårdar och forskningsområden producerar data om hur markanvändningen påverkar kolinlagringen och olika ekosystemfunktioner. Forskare använder denna data för att utveckla förbättrade odlingsmetoder och bättre modeller för att uppskatta resultaten och deras långsiktighet.
Hur påverkar olika metoder inom kolinlagrande jordbruk och markanvändning kolbalansen, skörden och övriga ekosystemfunktioner? För att ta reda på det så har vi olika experiment på gång och följer med dem på Carbon Action-gårdar, andra gårdar och forskningsområden.
På varje Carbon Action-gård testas en eller flera kolinlagrande jordbruksmetoder på ett 1,5 hektar stort område, medan ett närliggande 1,5 hektar stort område fungerar som en referens där det odlas så som man gjort tidigare. Varje metod testas på flera gårdar eftersom resultatet beror på många olika faktorer, såsom själva jordbrukaren, jorden och platsen. Allt som allt finns det 105 Carbon Action -gårdar, varav 20 av dessa gårdar kan man följa noggrannare med i Field Observatory (så kallade Advanced Carbon Action-gårdar).
I Field Observatory kan man dessutom följa med även andra forskningsområden på jordbruksmark, i skog och i parker.
Kolinlagring samt andra ekosystemfunktioner beror på olika faktorer. Field Observatory samlar in relevant data från olika källor.
Vi har årligen samlat in jordprover från varje Advanced Carbon Action -gård sedan 2019 och utfört laboratorieanalyser på proverna . Vi använder denna data för att följa med förändringar i markens organiska material, mikroorganismer, näringsämnen och fysikaliska egenskaper. Dessutom har vi observerat markstrukturen och växtlighetens egenskaper ute i fält för att komplettera laboratorieanalyserna.
Sensorer placerade i marken på Advanced Carbon Action -gårdar samt andra forskningsställen mäter kontinuerligt jordens egenskaper, så som fuktighet, temperatur och salthalt.
Ifall vädret inte mäts på plats så hämtas väderleksinformationen från Meteorologiska institutets närmaste väderstation eller från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Vi följer med gårdarna och forskningsställen med hjälp av högupplösta multispektrala bilder från Sentinel-2 satelliten för att beräkna NDVI -värden (Normalized Difference Vegetation Index) och uppskatta bladarealindex (LAI). Dessa bilder hämtas från Google Earth Engine plattformen och från Registry of Open Data on Amazon Web Services. Registret uppdateras varannan dag ifall bilderna uppfyller kvalitetskontrollen.
På vissa forskningsställen mäter vi kontinuerligt växthusgas-, vatten- och energiflöden mellan ekosystemet och atmosfären med hjälp av virvelkovariansmätare. Denna metod baserar sig på högfrekventa mätningar av vertikal vindhastighet och växthusgaskoncentrationer. Meteorologiska institutets algoritmer filtrerar automatiskt data och fyller i data som saknas . Det online data som fås är preliminära och kan ytterligare kvalitetkontrolleras. Mera information om virvelkovariansmätningar fås via Meteorologiska institutets kontaktperson.
Vi hämtar data på fotosyntetiskt aktiv strålning (PAR) från Copernicus Atmospheric Monitoring Service (CAMS) Radiation Service, då vi inte mäter det på själva gården eller forskningsstället.
